Är KTH:s lärmiljöer ett så kallat "wicked problem"? Eller hur definieras och översätts det egentligen? Oavsett är KTH:s lärmiljöer en högst aktuell utmaning som vi på KTH behöver hantera tillsammans: hur kan vi göra mesta möjliga av det vi har för att stödja pedagogik och lärande? Poddvärden Marcus Lithander och programledare Anna Jerbrant träffar Daniel Koch, vice grundutbildningsansvarig (GA) på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) som från och med 2025 är utsedd till biträdande programledare i programledningen för Framtidens utbildning. 

I enlighet med KTH:s vision "...ta ledningen för en hållbar samhällsutveckling" och övergripande mål ska KTH:s utbildning "...vara av högsta kvalitet och internationellt konkurrenskraftig" bland annat genom att "...utveckla studenternas praktiska yrkeskunnande och förmåga till nytänkande genom interaktiva undervisningsmoment, öppna experimentella miljöer och nära samarbeten med näringsliv och andra samhällsaktörer. Våra studenter ska genom våra utbildningar utveckla kritiskt tänkande och samarbetsförmåga för att på ett ansvarsfullt sätt kunna hantera komplexa utmaningar." Princip 2 i ramverket för Framtidens utbildning heter Förmåga att hantera omedgörliga problem för en hållbar samhällsutveckling. Definitionen lyder: "Vid KTH utformas utbildningen så att studenterna utvecklar kunskaper och professionsbaserade förmågor för att kunna hantera komplexa och osäkra system i en föränderlig omvärld."